Vetenskap och hälsa

00:12 Enligt Världshälsoorganisationen WHO är högt blodtryck, eller hypertoni som det också kallas, världens dödligaste sjukdom. Och detta trots att den är både behandlingsbar och går att förebygga. 00:28 I Sverige räknar man med att ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen har högt blodtryck och bland 60-plussare uppskattar man att ungefär varannan person har högt blodtryck. 00:40 Och trots att tillståndet går att behandlas så är det bara ungefär hälften av dem som har det här höga blodtrycket som får det diagnostiserat och sen är det bara hälften av dessa som är välbehandlade. 00:54 I dagens podd från Vetenskap och hälsa ska vi prata om blodtrycket. 00:58 Min gäst i studion som ska hjälpa mig att reda ut begreppen är Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med inriktning mot hjärt-kärlsjukdomar och hypertoni. Själv heter jag Eva Bartnäck. Välkommen hit Olle. 01:15 Tack så mycket. 01:17 Jag tänkte börja med en övergripande fråga. Varför är det så farligt med högt blodtryck? 01:24 Det är för att högt blodtryck bidrar till att man utvecklar bland våra vanligaste och dödligaste sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke men även hjärtsvikt. 01:41 Det har även ett ganska starkt samband med minnesbesvär och demensutveckling sent i livet. Så att det är vanliga och allvarliga sjukdomar och högt blodtryck som du sa i din instruktion är ju väldigt vanligt självt så därför blir det en som viktig riskfaktor för de här sjukdomarna och ibland då dödsfall från de här sjukdomarna. 02:05 Jag tänkte att vi ska prata mycket mer om högt blodtryck men jag tänker att vi skulle backa lite grann och försöka reda ut och prata om det normala blodtrycket. Vad är blodtryck? Varför har vi ett blodtryck? 02:18 Exakt. Nästan allting vi har i fysiologin i kroppen det finns ju där av en anledning och det är samma sak med blodtrycket. Den enkla beskrivningen skulle vara att man behöver ett visst tryck av blodet inne i blodkärlen för att blodet ska kunna ta sig ut i de olika organen och förse dem med syrgas och näringsämnen. 02:44 Hade vi inte haft ett blodtryck så hade vi inte kunnat få näring och syr i våra vävnader och skulle inte kunna leva. 02:51 Jag tänker att alla har säkert varit och mätt sitt blodtryck någon gång och vet att de sätter på en sån där manskett på armen och så pumpas det upp och så trycker det jättehårt och så släpper man ut luften och så får man fram två värden. Så vad är det man mäter och vad säger de här två värdena? 03:07 Man vill ju mäta det trycket som finns i de stora kärlen som går ut från hjärtat där blodet pumpas ut, de så kallade artärerna. Och kroppspulsordern är egentligen kanske där man skulle vilja, den stora motorvägen man skulle vilja mäta, men den sitter ju inne i bröstkoj och buk. Så därför mäter man då en stor artär från hjärtat utgående kärl i armen. Och då pumpar man upp den där manschetten tills blodtrycket eller tills blodflödet helt stängs av och sen släpper man på trycket. 03:40 Och när det börjar komma igenom blod vilket då den här manschetten antingen kan känna av eller om man lyssnar med stetoskop. Det är då det övre trycket som också kallas för systoliskt blodtryck och det motsvarar då trycket i artären när hjärtat pumpar ut när trycket är som högst. Och sen fortsätter man att släppa trycket på manchetten och till slut så blir det ett jämnt flöde och det motsvarar då det diastoliska eller det nedre blodtrycket som är det trycket i stora kärlen när hjärtat slappnar av kan man säga och klaffarna till hjärtat har stängt sig. 04:17 Och vad anses som normalt blodtryck? När är det okej och vad är riktigt bra? 04:22 Ja precis, det där varierar ju lite vem man är och vad man eventuellt har för sjukdomar. Men hos en frisk person? Hos en frisk person så ska man ju ligga absolut under 140 av det övertrycket och under 90. Och som generellt humregel även om det finns undantag som vi kanske kommer in på så Så gäller ju att risken för hjärt-kärlsjukdomar är lägre i framtiden ju lägre blodtryck man har. 04:56 Så länge man inte har några problem av sitt låga blodtryck så är det gynnsamt för hjärt-kärlssystemet att ha ett lågt blodtryck. 05:04 Finns det något optimalt? När de säger 130 genom 80 så är det bra. Så det är godkänt. Men finns det något optimalt man ska sikta på? 05:14 Men man kan säga att under 130-180 så minskar risken ytterligare men det är inga magnifika sänkningar av risken. Men jag skulle vilja säga egentligen att 110 genom 70 är ett optimalt blodtryck. Sen behöver man inte vara ledsen om man inte har det för som sagt lite högre är inget problem oftast. 05:36 Jag tänker att, och nu pratar vi fortfarande om en frisk person, att blodtrycket måste väl variera lite grann över dygnet och aktiviteten som man håller på med. Vad kan du på ett enkelt sätt förklara? Vad är det som reglerar blodtrycket och varierar det verkligen eller hur är det? 05:55 Ja, blodtrycket varierar jättemycket och det är en del av den här utmaningen hur man ska mäta det också så att man får ett representativt blodtryck. Men det som styr blodtrycket är ju två saker egentligen. Dels hur mycket blod hjärtat pumpar ut. Ju mer kraftigare det pumpar och ju högre frekvens. Det verkar ju att öka blodtrycket. Det är den ena faktorn som sedan samspelar med den graden av sammandragning i lite mindre blodkärl. 06:28 Så att ju mer sammandragna de mindre blodkärlen är desto högre blir blodtrycket. Båda de här två, hjärtat och kärlen, regleras av nervsystem och av olika hormoner. Vissa av dem verkar på kort sikt och andra på lite längre sikt. 06:50 Men jag tänker att blodtrycket ska ju ändå på något sätt ligga inom en normal nivå. Så vad händer om en frisk person ger sig ut och springer till exempel? Då börjar hjärtat pumpa om man får pulsen gå upp. 07:04 Definitivt. 07:06 Så att fysisk aktivitet är ju typiskt sån sak som får blodtrycket att stiga och hjärtfrekvensen som driver upp blodtrycket. Och syftet med det är ju att När man använder sina muskler i benen om man nu springer så behöver ju muskulaturen i benen mer blod och då måste man öka trycket för att få ut tillräckligt med blod. Så att fysisk aktivitet är en sådan sak som ökar blodtrycket. 07:33 Sen finns det ju såklart stress, både akut stress, alltså man blir hastigt hotad eller skrämd av någonting. 07:43 Då blir det kraftiga förändringar i hur nervsystemet drar ihop blodkärlen och ökar hjärtats frekvens och pumpkraft. 07:53 Och även stress på mer långsiktigt kan också höja blodtrycket. Så det finns en rad olika faktorer som kan ge tillfällig blodtrycksökning vilket då inte alls är samma sak som att ha högt blodtryck kroniskt. 08:09 Men jag tänker när man är ute och springer då och hjärtfrekvensen ökar. Du pratar om de här motståndskärlen. Är det så att de i benmusklerna eller de musklerna man använder. Är det så att de vidgas då? Exakt. 08:21 Och då sjunker blodtrycket lite igen. 08:23 Precis. Man kan säga så att situationen vid en akut stressreaktion. Då ökar hjärtats frekvens och pumpkraft. Och de där motståndskärlen, de här mindre kärlen ute i perifrin drar ihop sig. Då får man en ganska kraftig blodtrycksökning. Vid fysisk aktivitet så sätter hjärtat också igång men precis som du säger de där motståndskällan de vidgar ju på sig så det blir inte alls samma blodtrycksstegring som vid en akut stressreaktion men en viss blodtrycksstegring brukar det ändå bli när man motionerar. 08:56 Är det så att det här systoliska, diastoliska värdet följs det åt så att när det blir en stegring där upp att det nedre också följer med återigen hos friska personer? 09:06 Hos friska personer är det exakt så. Sen är det lite annorlunda om man får styva kärl på ålderns lite äldre. 09:13 En sista fråga kring det här normala blodtrycket. Är det så att beroende på vad man har för blodtryck kan det påverka hur man upplever träning? 09:23 vanligtvis inte inte hos den friska människan däremot så kan man ju om man har högt blodtryck och tar mediciner som dämpar de här mekanismerna då kan man uppleva det men jag skulle ju inte säga att man får en förändrad kondition av olika blodtrycksnivåer när man är frisk 09:42 Okej, då kan vi fortsätta prata om det höga blodtrycket. Du nämnde en siffra 140 genom 90, det är gränsen för där börjar det höga blodtrycket. 09:55 Sen kan det stiga skyhögt, finns det graderingar där eller? 09:59 Ja, det finns olika graderingar över det så att 145 genom 95 är ju en ganska mild blodtrycksstegning men ändå med en viss riskökning. Men idag när vi, även om det finns otroligt mycket kvar att göra som du sa i din introduktion så är det väldigt ovanligt att se det vi kallar för malignhypertoni. Alltså en riktigt elak art. Det var vanligt förr i tiden att Sådant en del när jag började jobba på akutmottagningen. 10:33 Då kan det vara uppåt 280, ibland upp till 300 mm kvicksilver av det övertrycket. Det är ett akut livsfarligt tillstånd. De ser vi inte lika ofta nu. Det har blivit bättre, men det finns mer att göra. Men absolut finns det olika grader av högt blodtryck. 10:54 Kan man märka att man har högt blodtryck? Ger det några symptom? 10:58 Alltså vanligtvis ger inte ett högt blodtryck några symptom. Men ju högre det blir och är det så kraftigt högt som jag berättade om tidigare då ger det ofta symptom. Men ibland kan man ha lite huvudvärk, yrsel, möjligtvis lite hjärtklappning och så. Men det är väldigt ospecifika symptom. Man måste sätta på en manskett på armen för att veta vad trycket är. 11:25 Så man ska gå och mäta det? Hur ofta ska man göra det? 11:28 Jag tycker att man bör göra det minst en gång om året från det att man är 40. 11:37 Då får jag boka en tid. Det här måttligt förhöjda blodtrycket, är det farligt att gå omkring med det över tid? 11:46 Varför är det farligt om det är det? 11:48 Ja, precis. Om vi börjar med varför det är farligt så är det ju, kan man säga, dels det har mycket med åderförkalkning i de här artärerna som stora blodkärlen. Till exempel i hjärtats artärer eller i huvudets eller i benens. 12:05 Och ett ökat tryck av blodtrycket under lång tid mot kärlvägen. Det befrämjar utveckling av åderförkalkning och åderförfettning i blodkärlsvägen. 12:22 Om man har utvecklat orderförkalkning och går runt med det, det tar ju också lång tid innan man känner av det, då kan det höga blodtrycket leda till en akut sjukdomshändelse genom att det bidrar till att sådana här orderförkalkningsplack, små ojämnheter som är som små eller större plack, brista och därmed orsaka exempelvis en akut hjärtinfarkt eller en akut stroke. 12:54 Det blir en propp det täpper till. 12:56 Den där bristningen leder i sin förlängning till att det blir en blodpropp som helt täpper igen kärlet. 13:02 Sen är det viktigt då när det gäller den här riskerna att ha högt blodtryck som den enda riskfaktorn om det är måttligt förhöjt. Det är också väldigt måttlig riskökning men det finns ju många andra riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke som högt kolesterol, rökning, diabetes. Och har man en eller flera andra riskfaktorer, då är ofta 1 plus 1, inte 2 i risk utan 1 plus 1 blir 3, ibland 4. 13:37 Så att de olika riskfaktorerna förstärker varandra. Så har man någonting annat också så är det mycket mer angeläget att få ner blodtrycket. 13:45 Så det som orsakar det höga blodtrycket är att kärlen med tiden, antingen att man får den här åderförkalkningen så att de blir trängre helt enkelt och kanske stelare också då med åren. Och så finns det då en massa olika riskfaktorer som du redan nämnde. 14:04 Och de kan man dela in i sådana som man kan påverka och som man inte kan påverka. Vilka kan man inte påverka? 14:09 Ja, precis. 14:11 Ålder och manligt kön är de två icke påverkbara riskfaktorerna både för att få högt blodtryck och högt blodtryckskonsekvenser som hjärt-kärlsjukdomar. Hur är det med genetiken då? 14:28 Ja, genetiken har ju länge räknats till de icke-påverkbara och det är ju rätt så tillvida att man förändrar inte sina gener under en livslängd. Och man kan inte heller behandla med genterapi och det kan man säkert inte göra i lång framtid än. Men det som är intressant är att man kan påverka konsekvenserna av de här genfelen med livsstil. Så jag vill gärna räkna in genetiken som en av de påverkningsbara. 15:02 För det är tydligt att man kan påverka sin genetiska risk. 15:06 Okej, och så finns det andra påverkbara. Vad ska man göra? 15:10 Ja, precis. Om vi då håller oss till riskfaktorna för högt blodtryck så är det tydligaste övervikt eller fetma som en konsekvens av... 15:22 Otillräcklig fysisk aktivitet och mindre bra matvanor. Av matvanorna så är det ungefär samma råd för att förebygga högt blodtryck som att förebygga diabetes till exempel. Det vill säga grönsaker, fibrer och inte så mycket rött kött och inga snabba sockerarter. Men sen tillkommer även det här med salt och natrium som är en viktig riskfaktor för just högt blodtryck hos många individer. 15:56 Så man ska salta mindre? 15:58 Framförallt så ska man från samhällets sida försöka få ner saltinnehållet i livsmedlen. För det mesta saltet som vi fryser finns dolt i livsmedlen när man köper dem i butiken. 16:14 Och sen antar jag att rökning, alkohol, de gamla vanliga. 16:18 Alkohol är en riskfaktor för högt blodtryck. Rökning är en riskfaktor för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke. Så det ska man ju definitivt inte göra. Men något starkare samband just med högt blodtryck finns det inte. Ökar ju nikotinet, ökar pulsen lite grann. Men man har inte lyckats visa att det är någon betydelsefull riskfaktor för att få högt blodtryck. 16:42 Sen finns det någonting som kallas för isolerad systolisk hypotroni som förekommer hos äldre. 16:48 Vad är det? Varför blir det så? 16:50 Då kommer vi in på det där att när man blir äldre, kanske runt 60, ibland lite tidigare också, då följer inte det övre och det nedre trycket varandra längre utan då stiger det övre det systoliska medan det nedre det diastoliska kan till och med börja sjunka. Och det är just isolerad systolisk kryp. Nu är det bara det övre som är högt. Och det beror på att med åldern så får man den del av åldrandet att De stora kärlen, artärerna, blir styvare. 17:28 De är inte så elastiska längre. Så att vid varje hjärtslag, så länge de är elastiska, så kan man ta vara på energin så att det inte blir väldigt högt systoliskt och sen blir inte det diastoliska så lågt. Men man tänker sig att det blir mer som ett stuprör med ett styvt rör så blir det övre trycket när hjärtat pumpar ut väldigt högt och sen rasar trycket så det nedre blir högt. 17:54 Så det blir som en mjuk och fin vattenslang jämfört med en armerad eller stuprör där det inte kan utvidgas och följa med i pulsen. Medförde några ökade risker eller är det samma med hjärtinfarkt och stroke att risken blir större? 18:16 Precis, det tvistade man länge om om detta var en helt vanlig åldrandeprocess utan risker. Men det har man sett att det är en kraftig riskfaktor för samma sjukdomar som vanlig hypertoni. 18:33 Dessutom har man visat att om man behandlar ner det isolerat höga blodtrycket så minskar man den risken högst påtagligt. Så det är definitivt relevant. 18:44 Jag tror du nämnde redan att högt blodtryck ökar risken för demens och det är väl först vaskulär demens, alltså kärlen i hjärnan. 18:53 Men om man då behandlar det här blodtrycket, vad händer om man sänker det för mycket? 19:01 Nej men det är en jättebra poäng och det är sant att det finns ett samband med demens och det är framförallt vaskulär demens men även många studier som visar på samband med alzheimer demens faktiskt men ju äldre man blir desto stuvare blir kärlen och desto trängre blir ju kärlen då får man inte glömma bort det vi pratade om i början att man måste trycka igenom blodet till organen också om vi tänker att man med åldern har fått åderförkalkning i hjärtats kranskärl och så sänker man trycket för mycket. 19:35 Då kanske genomblödningen av hjärtmuskeln blir för dålig och man får en hjärtinfarkt på grund av lågt blodtryck. Det är en balansgång och hos den äldre människan är det också vanligt med balanssvårigheter. Om man behandlar ner blodtrycket för lågt i vällovligt syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar Så kanske man sänker det så lågt att patienten svimmar och får en höftfraktur och i värsta fall avlider i sviterna och höftfrakturen. 20:08 Så det är en stor utmaning med blodtrycksbehandling hos äldre på grund av de här olika fördelarna och nackdelarna som finns med att sänka blodtrycket. 20:16 Jag pratade för inte så länge sedan med en primärvårdsläkare som just påpekar det här att om en person redan lider av demens om man sänker blodtrycket för mycket och då minskar blodgenomströmningen i hjärnan och att det faktiskt kan förvärra den här demensen då redan. 20:34 Absolut, så att man får skilja på det här när man redan är sjuk och har förträngda kärl och mot då att man i medelåldern genom en bra blodtrycksbehandling kan förhindra att vaskulär demens uppkommer. 20:51 Lågt blodtryck, generellt så anses det som att det är bra att ha lågt blodtryck, men när är det inte bra? 21:00 Vilka förhållanden? 21:02 Hos yngre friska så är det alltid bra och ju lägre man har desto bättre. Sen har vi ju en viss problematik även med unga människor som kan svimma och bli yra och få problem av det. Men det är liksom inget som är kopplat till några andra komplikationer då än ofarliga svimningsanfall oftast. 21:28 Men det kan ju vara ganska obehagligt. Ja det kan det vara, det kan det absolut vara. Men det finns liksom ingenting som tyder på att man där skulle ge en blodtryckshöjande behandling eller att det skulle göra nytta så att säga. 21:41 Finns det behandlingar för att höja blodtrycket? 21:43 Absolut gör det det. 21:45 Och de brukar utesluta de studier som finns när man i olika situationer har gett läkemedel som höjer blodtrycket visar i princip alltid en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke och död. Så det är någonting man ska vara oerhört försiktig med som kroniska behandlingar. Det är något helt annat än vid tillfälliga behandlingar. Då är det ofarligt att höja blodtrycket lite grann. 22:09 Kan sjukdomar ligga bakom att blodtrycket ligger väldigt lågt? 22:13 Hjärtsvikt? 22:14 Absolut. Det jag tidigare sa, det gäller ju den friska människan. Går vi till patienten som är äldre och har kanske hjärtsvikt som du säger. Lågt blodtryck är väldigt obehagligt vid hjärtsvikt. För det är ett tecken på att hjärtat helt enkelt är så utmattat att det inte orkar pumpa ordentligt ut blodet. Och att systemet så att säga... 22:37 Så då kan det låga blodtrycket vara ett allvarligt symptom på svår sjuklighet. Och det finns en rad andra. 22:47 En annan vanlig sak hos äldre är ju att man har ett normalt blodtryck när man ligger eller sitter men när man ska resa sig upp. så saknar man den här snabba kärlsammandragningen. De här motståndskärlen. Och då sjunker blodtrycket väldigt snabbt och så svimmar man och så kan man kanske i värsta fall bryta någonting eller få en bläddning så att säga. 23:13 Så det kan vara orsaken till en sån här plötsligt blodtrycksfall då? 23:17 Ja, exakt. Och så är det. 23:21 Okej men jag skulle prata lite om behandlingar och som sagt som jag sa i introt här så har vi ho klassat högt blodtryck som världens dödligaste sjukdom men att den samtidigt är behandlingsbar och ändå så är det så väldigt många som går omkring med högt blodtryck. Varför är det så? 23:41 Det har väl att göra med att det inte ger några symptom utan man måste mäta det. Så det krävs olika typer av screening för att upptäcka det här i de allra flesta fall. 23:51 Har vi någon form av screening? 23:54 Det krävs att man uppsöker någon typ av hälso- eller sjukvårdsinrättning eller ett apotek. Det är inget problem att få blodtrycket mätt om man vill det. Men det finns ju ingen sån här screening där man kallar in alla i befolkningen för att mäta blodtrycket generellt sett. Så att medvetenheten hos befolkningen är väldigt viktig och som jag sa tidigare, även om det är väldigt lång väg kvar om man har mycket mer att göra så har det ju blivit bättre. 24:26 än för 10-20 år sedan. Definitivt har det över. Primärvården har gjort stora insatser genom att bli mycket bättre på att hitta blodtrycken och diagnostisera och behandla dem. 24:37 Man kan ju köpa sådana här blodtrycksmätare på apoteket och mäta själv. Ska man göra det? Är den bra? Funkar de tillförlitliga? 24:48 Det finns väldigt bra blodtrycksmanschetter på apoteket idag. Det gör det. Sen är det ju en annan sak att veta att man bör... 24:58 vila lite innan man mäter det, man ska inte sitta och prata eller titta på tv eller göra någonting annat som kan ge en falsk blodtryckshöjning för att vi vill ju ha ett vilande blodtryck, det är ju det som vi utgår ifrån. 25:16 Jag tycker inte att alla ska gå och handla en blodtrycksmanskett. Men har man någon gång fått en indikation att du ligger lite högt. Då kan det kanske vara bra att ta blodtrycket någon gång då och då. Och sen vara i kontakt med sjukvården om det skulle ligga högt. 25:32 Om man då kommer till läkaren och så mäter de upp ett högt blodtryck. Kanske lite för högt. 25:40 Hur resonerar läkaren kring behandling? Vad är det man tar till? 25:46 I första hand handlar det om om det finns andra riskfaktorer. 25:50 Finns det en samtidig cigarettrökning vilket man såklart ska sluta med men fortsätter man med det så blir anledningen mycket högre att behandla ner blodtrycket redan vid låga nivåer. Och låt säga att man har högt blodtryck, diabetes och ett högt kolesterol, ja då blir det oerhört angeläget så att då kan man till och med tänka sig att man behöver behandla trycket även om det ligger under 140 för att komma ner en bit till. 26:20 Det är det första. Finns det andra riskfaktorer för det styr angelägenhetsgraden av behandlingen och hur lågt man ska sänka trycket. 26:32 I vissa fall kan det finnas specifika orsaker till ett högt blodtryck som att man har en förträngning av en njurartär eller man kan ha en liten godartad tumör som utsöndrar stresshormoner av olika slag. Och sånt som går att behandla med någon typ av ingrepp och så blir man ofta av med blodtryck. Så det är också viktigt att tänka på innan man då kallar det för essentiell hypotoni eller primär hypotoni vilket i princip betyder högt blodtryck där vi inte riktigt vet den exakta orsaken. 27:09 Eller att i alla fall inte finns någon klart och ganska enkelt behandlingsspar bakomliggande orsak. 27:15 Finns det bra mediciner idag eller behöver de utvecklas? 27:19 Det finns väldigt bra mediciner. Det finns fem, kan man säga, fem, sex olika typer av blodtryckssänkande medicin och de går då ut på att antingen slå på någon av de här två. Alltså antingen att minska hur mycket blod hjärtat pumpar ut. Till exempel beta-blockerare gör ju så. Sänker hjärtfrekvenser och kontraktion. 27:46 Eller på de där motståndskärlen som då vidgas av medicinen. Eller båda två. Och sen så har man ju då även läkemedel som kallas för diuretika som driver ut salt och vatten ut från djurarna så att volymen i blodet minskar och det i sin tur leder till att mängden blod som hjärtat pumpar runt minskar och så sänker det blodtrycket på det sättet. Så att det finns väldigt bra mediciner men vi har fortfarande patienter som behandlas med kanske alla de här olika typerna av läkemedel som ligger fullständigt åt pepparen i sitt blodtryck så att det behövs definitivt nya läkemedel också. 28:30 Forskaste på det då? 28:32 I och med att det finns så pass många läkemedel som fungerar hos majoriteten så har just läkemedelsutvecklingen avtagit intensitet. 28:45 Men det finns absolut sådan forskning och den är ju angelägen även om majoriteten idag kan behandlas ner till en bra nivå med de läkemedel vi har. 28:56 Och du forskar ju kring det här också och din forskning kretsar kring att förebygga högt blodtryck och att hitta de här högrispatienterna och titta på någonting som kallas för biomarkör. Kan du berätta lite om det? 29:11 Ja, precis. För det är ju så när det gäller att förhindra att man får hjärtinfarkt eller stroke. Det är ju det allting går ut på här. Eller mycket av det går ut på det. Så har man utvecklat, etablerat högt blodtryck eller man har utvecklat diabetes typ 2 då kan man förhindra ytterligare riskökning med behandling. Men det är otroligt svårt att få ner risken för de här hjärt-kärlsjukdomarna till den som en helt frisk individ har med behandling. 29:44 Så att vad vi försöker göra det är att spåra hormonella och genetiska förändringar så att man kan hitta de som får högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar tidigt i livet. Alltså när det gäller genetiken så kan man ju faktiskt mäta den så fort man är född. Till och med innan man är född faktiskt. Då ska man bara först veta att det är inte så att man har fel i en gen utan det är ju hundratals, till och med över tusen olika genvariationer som samverkar. 30:19 Har man en väldigt hög genetisk risk så bör man ju kolla trycket långt tidigare än 40 års ålder och inleda olika livsstilsinterventioner långt tidigare än man annars hade gjort också. 30:33 Okej, så om man tittar på genetiska mönster, då finns det vissa mönster som indikerar hög risk för blodtryck. Ja, precis. 30:39 Både genetiska faktorer som man har med sig hela livet och kan mäta till ett livet. Sen de här hormonella, och då pratar jag egentligen inte om de klassiska hormonerna som kortisol och katekolamin och de här typerna, utan det är lite nyare hormoner som har både med blodtrycksreglering och blodsockerreglering och åderförkalkning att göra. De kan man också mäta och se tidigt i livet om de ligger högt och agera på det. 31:13 Ofta när det gäller att förebygga så är det riktade livsstilsinterventioner men i vissa fall kan det till och med bli fråga om läkemedel. 31:24 De här hormonerna, är det det som kallas för biomarkörer? 31:28 Ja, precis. Biomarkör är ju alla biologiskt mätbara avvikelser som har med sjukdom att göra. 31:36 Och då forskar ni på det här då. Det här låter ju jättespännande, men när kan allt det här bli verklighet i sjukvården? 31:45 Jag tror man får se det som att det införs successivt över tid. I viss mån kan man säga att det redan har börjat med mätning av vissa sådana här nya biomarkörer. Men att under kommande 5-10 åren kommer vi se en otrolig vidare utveckling av just det här att använda biomarkörer för att hitta högriskindivider och göra någonting åt deras risk. 32:10 Jag tror att det här får bli en bra avslutning på den här podden. Tack Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet för att du ville vara med. 32:21 Tack så mycket. 32:23 Du har lyssnat på en podd från Vetenskap och hälsa. Flera poddar och fler intressanta artiklar om forskning inom medicin och hälsa hittar du på vetenskaphalsa.se. 32:36 Och vi som har jobbat med den här podden är Patrik Gävert, vår ljudtekniker. Och själv heter jag Eva Bartonek. Tack för att ni har lyssnat.