Lyssna på de äldre

00:03 Men du, din fru Solveig, hon är ju 102 år gammal. Och man säger ju att man blir klokare med åren. Vem av er två är klokast? Ja, Solveig är ju inte klokare på många sätt och vis. Musik I det här avsnittet så träffar jag nyblivna hundraåringen Bertil som blickar tillbaka på ett långt och händelserikt liv från barndomen och den första kyssen till en enastående karriär inom juridiken. 00:34 Vi pratar om arbetet som justitieråd i högsta domstolen och mystiska klubbar i Göteborg och om varför han trots sin ålder fortfarande inte verkar särskilt intresserad av att pensionera sig. 00:47 Bertil berättar också om kärleken till Solveig, 102 år gammal, som han har delat över 80 år av sitt liv med. Det här är ett avsnitt om kärlek, nyfikenhet, arbete och att fortsätta framåt genom hela livet. 01:03 Då åtstår bara för mig, Jonas Ulbäck, att önska er en trevlig lyssning. Nu kör vi! 01:12 Idag så har jag begätt mig till Uppsala för att träffa en nybliven hundraåring. Framför mig sitter Bertil Bengtsson. Vad kul att komma hit hem till dig. 01:25 Jag måste börja med att fråga, hur firades din hundraårsdag tidigare i år? 01:31 Du... 01:33 Några kollegor ordnade en historia här nere på stan med de som gick ut på allt. 01:46 Sen så på kvällen så åt vi middag här med släkten. 01:52 Jaha, det var en trevlig dag. Det var trevligt. 01:56 Du sa att dina kollegor, du arbetar ju fortfarande till viss del. 02:01 Ja, det gör jag. 02:03 Jag pendlar till Stockholm normalt. Under sommaren har det inte blivit mycket, men så pendlar jag två gånger. Jag har ett arbetsrum på regeringskansliet. Vad kul. 02:16 Jag ska faktiskt till Rosenbad här på torsdag. Jag sitter i ett råd mot ålderism. Vi ska motverka ålderism i Sverige, så det är ett råd som regeringarna tillsätter. 02:28 Ja, det var väl en räkningskärs i Sverige. 02:30 Ja, visst. Det känns viktigt. Men idag så ska vi prata om ditt liv, ditt hundra år hittills långa liv. Du föds ju 1926, den 13 maj. Mm. 02:45 Kan du berätta om din familj? 02:48 Jag hade mycket trevliga föräldrar och väldigt goda förhållanden. Men jag var enda barnet, vilket ju inte var nyttigt för mig. Men de gjorde sitt bästa för att inte jag skulle bli allt för gott själv. Men det roliga var att jag fick följa med dem på diverse resor i Sverige. 03:09 Det var ett privilegium tycker jag. 03:12 Sen har jag blivit väldigt förtjust över att resa i landet och intresserad för olika delar av landet. 03:23 Vilka var dina föräldrar? Min far... 03:28 Han var jurist egentligen från början men han blev försäkringsman och sen så var han bankdirektör i Göteborg. Och min morgon hon var stenograf och mycket duktig stenograf men hon slutade och jobbade och gifte sig som han gjorde på den tiden. 03:46 Pappa Torsten och mamma Asta. Just det. 03:50 Men din pappa som bankdirektör, det är en väldigt högt uppsatt titel om man säger så på den tiden. Vad för sorts pappa var han hemma? 04:01 Han var väldigt uppbyggad till en stor optimist. 04:07 Under kriget hörde han till någon fråga som sa- att nu har Hitler tatt för vatten över huvudet, nu ska ni se. Varje gång Hitler anfödde ett nytt land så sa han att det här bjödde stiget för Hitler. Och det var då på... 04:29 39-40 så var det ju inte så många som trodde på västplanskans seger. Men det visade sig att han fick rätt alltså. Det gjorde ett stort intryck på mig att det ordnade sig där allt kom kring. Men han var i huvud taget en väldigt stimulerande person genom att han var optimist som sagt. 04:57 Och glad och mycket hjälpsam när det behövdes. 05:03 Det är otroligt att kunna vara fortsatt optimistisk under krigsåren och andra världskriget när det var så dystert och mörkt i Sverige på många sätt. 05:13 Och Göteborg var ju ytterligt englandsvänligt och västvänligt. Så att i skolan så var vi ju... 05:26 De som händes visade sympatier för Tyskland, de blev nära nog utfrusna. Och i Göteborg fanns det ju naturligtvis tyskvänner, men man kan säga att andan i Göteborgs handelstidning den dominerade. Man läste den med stor entusiasm. 05:52 Jag har hittat gamla uppsatser. 05:55 Det var tydligt att jag knyckte uttalanden från segerskält. Det var en mycket spännande tid. Genom att stämningen hemma var optimistisk. Då blev man inte så nedslående. 06:15 Eller kände man sig inte så. Så nedslagen som man vore ha gjort. 06:21 Ja, vi ska ju nämna för lyssnarna. Vi går ju ganska fort framåt här. Men du är ju uppväxt i Göteborg då. Och andra världskriget pågick under din tonår. Ungefär från 15 till 20-årsåldern. Jag vill höra lite mer om din mamma Asta. Vad minns du från henne? 06:40 Hon var inte så stor optimist som min pappa. Hon var rätt bekymrad för saker och ting. Men hon var mycket förstående när man växte upp. 06:51 Vi hade överhuvudtaget inga motsättningar. 06:55 Hur såg det ut när ni växte upp? 06:57 Vi bodde... Först bodde vi några år på landet utanför Göteborg. Men vi flyttade in när jag var fem år. Sen bodde vi i större delen av tiden i Johanneberg. Med en jättefin utsikt. 07:12 En våning som en mellanzon har lyckats behålla fortfarande. Och rätt nära till läroverk och sånt där. Men... 07:25 Jag har en väldigt fin utsikt och trevlig miljö. 07:31 Jag hade tur att jag hade trevliga kompisar också. Jag kan inte tala om att jag har haft en svår barndom eller ungdom. 07:42 Har du någon relation till dina mor och farföräldrar? 07:47 Jag träffade ingen utom min farfar. Då var jag bara tre år men jag minns honom fortfarande. Det var en symbol som han också så vitt jag kunde förstå. 08:00 Vad minns du från han om du tänker tillbaka 97 år? 08:04 Han bodde i Jönköping och jag minns att man... Jag minns utsikten från hans fönster och vad han visade på kyrkor och där. Och sen hade han något som fascinerade. Ett vinterträdgård på en bord med en massa små broar och sånt där. Jag minns också promenader med honom på landet när... 08:33 När han hälsade på. Det är så pass klara minnen så det är inte någon inbildning. Det är helt otroligt. 97 år sedan. 08:44 När var din farfar född? 08:47 Ja för mig det var 1858. Otroligt. 08:55 Vad hette han? 08:57 Anders Bengtsson. Men din barndom då Bertil, hur var den? 09:04 Den var helt alltrevlig. 09:07 Jag bytte skola vid ett par tillfällen för jag gick i någon privatskola först som inte var det större fel på. Men sen så under ett, ja... 09:19 8-9 månader så bodde vi i Stockholm och det gick en mycket trevlig skola. Också den privatskolan. 09:26 Sedan så kom jag tillbaka till Göteborg och gick i ännu en skola för då hade vi flyttat till Tjärnberg. Sedan kom jag in i lärverket vid tio år. Det är vitforskandet, som det heter i latin. 09:46 Du nämnde att du har gått i privatskolor och ni bodde i någon form av våning där Johannesberg, din pappa, var bankdirektör. Skulle du säga att ni tillhörde de högre klassamhällen då? Det gjorde, men... 10:00 Men tänkte faktiskt inte på det. När jag gick i skolan så var vi i stort sett ointresserade för vad föräldrarna var. Det var ju några stackare som hade lärare till föräldrar och de tyckte man var synd om. 10:18 Sen hade jag en kompis som var sjökapten och så småningom förliste. 10:26 Det var ju ett mer speciellt rykte. Men annars så fick man reda på att de hade något jobb men man var inte intresserad. 10:37 Vad gjorde du på fritiden då? 10:39 Ja, upp till Tomlund som spelade jag med fotboll. 10:46 Jag gick tillbaka till skolan och fick vara med ibland större pojkar utan andra. Vi bodde nära skolan. Och... 11:00 Så läste jag en del men jag var inte så intresserad. Jag var intresserad för historia, det tyckte jag var roligt. Bland annat tyckte jag inte var så roligt i Sakelskolan. Vitälska var en trevlig miljö så tillvida att de ligger högt upp med utsikt över stan. Och överhuvudtaget stod sig trevliga kompisar och inga speciella problem. 11:30 Det var alltså ett pojklarverk. 11:33 Solveig gick i flicklarverket. 11:37 Din älskade Solveig, ni lever tillsammans än idag, över 80 år senare. 11:44 Vi ska prata mer om henne lite längre fram. Men jag tänker på... 11:49 I din situation, om du har din kära far som är bankdirektör och Asta är hemmafru. Du går i privatskolor och sånt. Fanns det några tydliga förväntningar från dina föräldrar på vad du skulle bli föräldrarna? 12:06 Nej, de ville egentligen att jag skulle gå, alltså reallinjen, alltså inte läsa latin. 12:15 Och det ville inte jag. Så jag såg till så att jag inte fick för bra betyg i matematiksklinjerna. 12:26 Titta, jag har bara fått via den förståningen att jag inte ska passa det. Och jag lyckades... 12:35 De envisas inte särskilt. De var snälla hyggliga, men de märkte inte allt något intresse. 12:44 Men du nämnde att du ville läsa latin. 12:48 Ja, just det. Och det var ju naturligtvis... Det var inte så himla roligt det heller. 12:55 Men man tränade ju upp hjärnan på ett annat vis. 13:02 Ja, vi ska ju säga för lyssnarna också att vi sitter här i ditt vardagsrum. Vi är i stort sett omringade av böcker. 13:09 Det är ju mängder av böcker här i ditt... Ja, du vet att det hängde ihop allt när jag började. Sen när jag tog studenten så sa jag till min förälder Det hade jag sagt och jag hade vänner som skulle tänka sig att läsa juridik och det var tal om det. Men en student sa att nej jag vill inte läsa juridik, jag vill läsa språk och litteratur i historia. Och då var mina föräldrar så hyggliga så att jag fick åka till Uppsala fast jag kunde läsa sådana ämnen i Göteborg. 13:41 Så fick jag åka till Uppsala och läste engelska och litteraturhistoria och lite franska. Och det var väldigt trevligt. Efter din studera? Alltså själva studierna var roliga. 13:57 Det var det enda tillfället som man tyckte var trevligt att gå hem efter frukosten och sätta sig och läsa. Man fick läsa roliga klassiker och så. 14:13 Ekonomiminuten med 60plusbanken. 14:22 Välkomna tillbaka till ekonomiminuten. Även den här veckan har jag med mig Sandra Liljenberg, chef för 60 Plus Banken. Vi har ett valår i år. Det är snart dags. Vi befinner oss i augusti. Valfrågorna kryllar där ute. Jag tänker att vi ska fokusera på en annan viktig fråga i den här aspekten. Det är boendet för pensionärer. Vad säger partierna här enligt era analyser? 14:48 Ja, precis. Det är en fråga som allt mer uppmärksammas. De flesta partier lyfter att det behövs fler anpassade bostäder för äldre. Men det finns lite olika vägar dit. 15:02 Vad menar du med det olika vägar? Förklara. 15:05 Vissa partier som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill se ökade statliga satsningar och stöd för att bygga fler seniorboende och trygghetsboenden. 15:17 Just det, vad säger de andra partierna då? 15:19 Ja, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna betonar mer marknadslösningar och ökat byggande generellt. 15:29 Tanken är att få igång flyttkedjor så att fler bostäder frigörs. 15:34 Centerpartiet och Liberalerna har en liten annan ingång dock. Centerpartiet vill ge alla över 85 en laglig rätt att flytta till ett trygghetsboende om de vill. Medan Liberalerna fokuserar på kommunal samordning och ombyggnation av befintliga fastigheter. 15:53 Så man kan ändå säga att det här handlar både om att bygga nytt men samtidigt också att få de här befintliga bostäderna att räcka längre, eller hur? 16:03 Ja, men precis. En viktig fråga som flera partier lyfter är att det måste vara enklare för seniorer att flytta. 16:12 Kristdemokraterna vill till exempel ta bort taket på reavinstuppskov vid köp av ny bostad, vilket direkt minskar skatten vid en flytt. 16:24 Ser du någon gemensam problembild bland partierna här? 16:27 Ja, de flesta överens om att många äldre idag bor kvar i bostäder som inte är anpassade och att det påverkar livskvaliteten och kostnaderna i samhället. 16:39 Men vad är den stora skiljelinjen då? 16:42 Det är hur mycket staten ska styra och finansiera detta. 16:47 Ska det vara politiska satsningar på specifika boendeformer eller mer generella reformer för hela bostadsmarknaden? 16:56 Det är många som lyssnar här nu. Skulle du kunna skicka med ett politiskt oberoende perspektiv till lyssnarna? 17:03 Ja, det är bra att du säger att det är oberoende för det är vi på 60 plus banken helt oberoende politiskt. Vi tar ingen politisk ställning. Men boendefrågan är central för ekonomin. Väldigt central. Rätt boende kan förbättra både livskvalitet och privatekonomi och där behöver politiken träffa rätt. 17:23 Jag tycker ni har en väldigt viktig poäng i att ni tar upp det här under Ekonomiminuten idag. Så jag tackar både 60 Plus Banken för det och även dig Sanda som kom hit idag till studion och pratade om det här viktiga ämnet. 17:34 Tack så jättemycket Jonas. 17:36 Tack snälla. 17:38 Ekonomiminuten med 60 Plus Banken. 17:47 Du har ju även din tonår, under din tonårsperiod så bor du också i Göteborg. 17:53 Ja, jag bor i Göteborg och tonåring. 17:57 Under din tonårsperiod, vad drömde Bertil som tonåring om? 18:02 Vad ville du bli? Jag vet inte vad jag drömde om direkt. 18:08 Som sagt, man hade ju vissa ämnen i skolan som man skulle gärna ha fortsatt med historia. Man hade inga ambitioner att bli historieprofessor. 18:23 Om man väl tog studenten så var det betydligt lättare att man kunde till exempel läsa juridik direkt förutsatt att man hade betyg i latin och filosofi skulle man ha betyg också men det gick lättare att komplettera för de som inte hade det. Så att man hade en känsla av att Det mesta kunde man bli. De ambitiösa personerna, jag hade kompisar som ville bli på Handelshögskolan och då fick man höga betyg. 18:59 Och så naturligtvis, men det hade vi inte i klassen någon som ville bli läkare. 19:05 Annars så var det inte det. 19:09 Det var så lätt att komma in på en kurs i universitetet. 19:16 Därför så bekymrade jag inte så särskilt mycket för att byta. Jag blev inte särskilt bekymrad när jag hoppade in i juridikstudierna. För det visste jag att det klarade om man väljer kanden. Det var bara lätt att hitta en domsaga. 19:41 Det var ingen trängelse. Din karriär som jurist är minst sagt imponerad en stor del av ditt liv. Vi ska prata om det lite längre fram i avsnittet. Men vi har ju också fått träffa, när jag kom hit, din underbara fru Solve i 102 år. Ni träffades ju... 20:01 I Göteborg? 20:02 Vi träffades jag och i gymnasiet och hade sällskap under ett år. Kan du berätta om ert första möte? Hur var det? Minns du det? Det första mötet var egentligen vi råkade båda vara med. 20:16 i en mystisk klubb som skulle vara en diskussionsklubb och som i varje fall där fick några flickor vara med för att ordföranden ville gärna ha med en flicka och Solovar kompis är den flickan hon fick vara med där också och vi hade väl lite sammanträdning men i varje fall vi Manliga tog det hela mest på skoj. 20:49 Och den upplyste så småningom. Men då hade jag lärt känna Sobe. Och sen så i någon tillfälle tog jag med henne på en skiva runt där. Och sen så småningom så hade vi sällskap. Och det var ju väldigt trivligt. Ja. 21:12 Så vi tog studenterna några dagar för att vända rum. Ja, så ni träffades? 21:17 Men sen så sträckade jag till Uppsala och som sagt då var det ju inte så lätt att hålla samman kontakt. Och under ett par år så hörde jag väl inte alls Jag hörde genom gemensamma bekanta vad de gjorde och så där. Men sen träffades vi igen på en konsert för övrigt och jag blev upphänd till Uppsala då och då och så småningom gifte vi oss. 21:51 Det är alltså, om du nu vill ta det i kronologisk ordning så var det senare som vi fick en lägenhet. 22:00 Just det, men så jag förstår rätt nu, ni träffades på en mystisk klubb i Göteborg som ni har haft. 22:08 Ja, det var så tydligt mystiskt att vi i varje fall, de flesta av oss tog det hela på skämt som en slags parodi på en klubb. 22:20 Vad gjorde ni på den klubben då? Ja, vi diskuterade saker och ting. Vad? Ja, det var särskilda frågor. 22:29 Fikula tog nog mindre på skämt, men de sa inte så mycket. Men vi hade några stora snackisar, manliga som pratade. Och klappas med allvarliga inlägg utav det. 22:44 Utan vi träffades i hopp med en förevändning att ha frivillig. 22:50 Minns du första kyssen då? Kyssen? Ja. 22:54 Berätta. 22:55 Nej, det blir inte mycket. 22:57 Jo! Ja, under en promenad. Under en promenad? Ja. Var det du som tog första steget? Ja, det var det. 23:05 Ja. 23:08 När man dejtar under den här perioden, säg Göteborg. Du nämnde tidigare att ni var en del på Göteborgs konserthus. Och lyssnade på klassisk musik, va? 23:19 Ja. 23:20 Jag tänker att vi ska göra så tillsammans med lyssnarna, att vi ändå ska lyssna på en låt här, eller en melodi, eller vad säger man, som Mozart har gjort. Ett musikstycke. 23:32 Ja, som sagt, Mozart var framförallt ljust i opera. Och det kan man säga att det upptäckte jag senare när jag hade uppsalade chanser att se opera i Stockholm. 23:50 Vill du veta något speciellt så Grevinnans aria, första aria i Figgas gröld upp till Nordmömsk djupen. Det var den här stackars Grevinnan som kände sig vid den här. Musik 24:25 Ja, det är en otrolig tröddelutt om man kan uttrycka sig så. Jag vill prata vidare lite grann om din och Solvejs fantastiska livsresa tillsammans och liv ihop. Sen ska vi såklart också prata om din juristkarriär som är helt otrolig. Men först så ska vi ta lite fika. 24:58 Kade mumma bulle Bertil. 25:03 Ja det är bra. Vi tuggar i oss och pratar vidare tillsammans. 25:09 Ni har varit tillsammans med varandra i över 80 år du och Solveig. 25:13 Ja alltså 80 år med fem år. 25:17 Ja just det, under Uppsala perioden där. 25:21 Och ni är gifter och ni har fått barn eller hur? 25:25 Hur många barn och barnbarn och liknande har det blivit? 25:28 Tre barn och fem barnbarn och två barnbarnsbarn. Fantastiskt. 25:33 Vad skulle du säga att dina barn betyder för dig? 25:38 De har varit väldigt trevliga våra barn att umgås med och inga direkta motsättningar heller. 25:47 Barnbarnen dessvärre har bott i Göteborg så vi har inte kunnat ta samma nära kontakt med dem. 25:55 Nej jag förstår. 25:57 Men du, din fru Solveig, hon är ju 102 år gammal. Och man säger ju att man blir klokare med åren. Vem av er två är klokast? Ja, Solveig är ju inte kloka på många sätt och vis. 26:13 Hon kan ju vara väldigt underhållande och... 26:17 Och hon säger förvånansvärt kloka saker när man diskuterar om saker och ting. Det är klart att hon blir ju trött alltså. Men när hon träffar folk så robar hon. Då kan hon sitta och prata i tre timmar. Fantastiskt. Sen blir man trött. Sen blir hon trött. 26:38 Men när ni har varit tillsammans i över 80 år med det här lilla mellanrummet i Uppsala på något år, vad skulle du säga har varit det viktigaste för er för att lyckas hålla ihop som par så länge? 26:51 Det är att man har gemensamma intressen och gemensam inställning. 27:00 Nu är det kanske viktigt att man har någorlunda samma politiska inställningar men det har vi ofta haft så det har aldrig varit några motsättningar på den synpunkten. Vad har hon betytt för dig och ditt tid? Ja, hon har betytt hemskt mycket för att hon har dominerat min fritid i 75 år. 27:33 Det är klart att normalt så går det lite upp och ner och det gjorde vi tidigare också men vi hällde alltid ihop en Jag var väl överens om den där mästaren så det var ju aldrig några egentliga kriser på något vis. 27:56 Men du nämner liksom att det går såklart upp och ner och alla relationer har ju toppar och dalar. 28:04 Har ni bråkat mycket? 28:07 Nej, det har vi inte. 28:10 Jag är lite svår för att bli riktigt arg. 28:13 Hon har lite lättare för det, men man kan inte bråka. Det är klart att man kan säga något argt, men det har inte varit oenighet. Det har inte varit många timmar. 28:33 Men parallellt med den här fantastiska kärlekssagan med Solveig och er fina relation och familj så har ju du... Solveig skvallar ju lite för mig ändå. Du har ju jobbat väldigt mycket. 28:47 Ja, jag har jobbat mycket men är det mycket lite att diskutera mitt jobb. Utan jag kan prata om... 28:57 Det minns några bekanta, alltså kollegor till mig att säga att han sa det. Juridiska frågor diskuterar vi väldigt sällan. 29:06 Kan det vara en nyckel också att hålla isär karriär och familjeliv lite grann? 29:11 Det tycker jag är bra att göra. För att... 29:17 Alltså, jag känner ju familjer och båda är jurister och vad som är synd om det är om de har några barn som inte är jurister och där sitter föräldrarna och pratar juridik och barnen har fruktansvärt tråkigt. Ja, det blir lite skomakarens barn över det hela. Ja, det blir det. Men som sagt, vi diskuterade praktiskt ett aldrig juridiska frågor. 29:50 Det var rätt naturligt att ingen av barnen blev jurist heller. Vad som dominerade var miljöfrågor. Solberg som biolog var mycket engagerad. Jag var också engagerad. Vi hade ju grejen att säga att vår äldste son var professor i skoglig miljövård. 30:15 Det var väldigt roligt att det var väldigt lugnt. 30:19 Som lyckades intressera honom. Hon var duktig att få folk att intressera sig för det. 30:28 Om vi ändå ska gå in på ditt yrkesliv ändå Bertil. Så är ju det minst sagt imponerande. Du har varit professor i civilrätt vid både Stockholms och Uppsalas universitet. Du har suttit 16 år som justitieråd i högsta domstolen. Egentligen juridiskt sett en... 30:48 Egentligen en av de absolut högsta posterna inom svensk juridik. Jo, det brukar jag enskilt. Ja, och skrivit över 30 böcker har du skrivit inom ämnet. 31:01 Och prisad av kungen. Du är hedersdoktor på flertalet universitet i Skandinavien. 31:08 Ja, och det är ju helt otroligt. 31:11 Men efter du då har studerat klart, så du var ju advokat en kortare period. Nej, det är ju bara... 31:17 Det var att jag satt och väntade på den där lägenheten i Motala. För att den notarie som satt där, han stannade kvar ett halvår längre. Så jag jobbade på en advokatbygd i Göteborg. 31:35 Förträffliga personer. Jag gillade det också men jag kanske tryggs inte på samma vis att vara advokat. Jag hade en känsla av det. 31:44 Utan jag till hovrätten och det var ett trevligt ställe. Vi yngre hade väldigt trevligt tillsammans, de äldre. 31:54 Man kan ju lätt bli att man pratar om mycket juridiska... 32:03 Det blir mycket kring lagar och regler. Men jag vill ändå prata lite om den här perioden från 1977 till 1993 när du då var justitieråd. 32:16 Ja, det kan jag ha hört om. Det var den roligaste tiden jag har haft. Jag brukar säga att i domstolarna har jag aldrig haft en tråkig dag. Men däremot har jag haft långt tråkigt som professor och skriver saker och ting. Det var rätt roligt att få kontakten med studenterna. 32:39 Det gillade jag. Kan du förklara för alla lyssnare som kanske inte förstår, vad gör ett justitieråd i högsta domstolen? 32:49 Man dömer helt enkelt. Och i sista instansk. 32:52 Du är liksom den sista, om en tvist då går så långt bort det bara går, högst, högst upp i den här... Alltså det är när högsta domstolen har sagt sitt, då finns det i allmänhet ingenting mer att tillägga. Och då är det, det är du som tar det sista slutgiltiga beslutet då? Ja, men alltså, det är ju alltid en avdelning på fem. Ja. 33:19 Men jag måste ändå fråga, hur hanterar man ansvaret att ta ett sånt här beslut som i mångt och mycket kan påverka en människas liv något enormt? 33:33 Det är klart att det är ett stort ansvar. Men under interventionen har man ju... 33:42 varit med och dömt i tingsrätt och i hovrätt och då vet man inte om det kommer att överklagas ändra så att redan då så tar man ju ansvar så det faller sig rätt naturligt. 34:01 Man kan väl säga att man blir avtrubbad för att första gången man sitter som domare är man ju väldigt gröpen. Det var i Skänning i rådhusen, jag dömde en filerist och jag tyckte att det var spännande, men äntligen är han fördönt. 34:24 Men sen blev det mycket dömande i olika tingsrätter och i hovrätten. Där var jag tillförnad hovrättslagman i svenska hovrätt. Det var väldigt roligt också. 34:40 Men finns det något mål från tiden i högsta domstolen som ändå stannat kvar hos dig som människa? 34:49 Jag var med om högsta domstolens största mål. Det så kallade skattefjällsmålet när de här samerbyar stände staten om rätten till vissa fjäll i norra Jämtland. Det var det största målet som vi hade haft. Vi hade åtta månaders huvudförhandling och sedan satt vi och funderade på domen i stort sett en hel höst. 35:18 Ja, i varje fall jag var referent i målet vilket betyder att det är jag som skriver förslag till dom och har ansvaret för planeringen. Vad blev beslutet? 35:34 Beslutet blev det att samerbyggnadens talan ogillades men med avsikt satt in diverse saker. uttalanden i domen, i motiveringen till domen, som kunde betraktas som en framgång för samerna. Men det där var ju en svår balansgång, för vi ville gärna skriva. Vi tyckte att samerna hade trots allt en god svar, fast de nådde inte ända fram. 36:06 Och det försökte vi uttrycka domen. 36:10 Jag tänker när man sitter då i högsta domstolen och tar de här besluten så säger ju oftast kanske juridiken någonting men att man är ju inte mer en människa även ni som domare. Är det ofta som du har känt att det har varit jobbigt som människa att ta vissa beslut? 36:32 Det har väl hänt ibland att man tycker att lagen är formulerad på ett sånt vis så där måste man komma till ett visst resultat. Men man är missnödd och det händer att jag har haft ett särskilt yttrande och sagt att det är ungefär så att här måste vi döma på det viset men lämplig att ändra lagen. 37:02 Det är vad man kan göra i så fall. 37:09 Även den här säsongen så är Riksbyggen med som samarbetspartner och kompis till podden. Och då är det framförallt deras boendekoncept Bonum och Vivum som vi brukar prata om. Ni som lyssnar på den här podden vet ju hur mycket jag pratar om att livet ska fortsätta vara just livet. Oavsett hur gammal man blir. Att vi ska fortsätta vara nyfikna, träffa människor och göra det vi tycker om. 37:34 Och det är tanken bakom bonum och vivem. Bonum är riksbyggens bostäder för dig som fyllt 55 och vill ha ett bekvämt och lätt skött hem men också en given social gemenskap. Här bor du nära andra i samma fas i livet med naturliga möjligheter att ses, umgås och hitta på saker tillsammans. Ett boende där gemenskapen helt enkelt är en del av vardagen. 37:59 Och sen så finns ju Vivum och det är Riksbyggens boendemodell för att tillsammans med kommuner skapa trygga och trivsamma boenden för äldre och personer som behöver extra stöd. 38:10 Och här ligger fokus på livet i boendet och hur man kan skapa en levande vardag och där de boende också får möjlighet att vara delaktiga och påverka sitt boende. För mig så känns det här som en väldigt fin tanke att även när våra behov förändras i livet så ska vi fortsätta få känna gemenskap, trygghet och delaktighet. 38:31 Jag älskar de här boendekoncepten som riksbyggen ligger bakom. Att liksom ett boende inte bara handlar om vart vi bor utan också om hur vi vill leva. 38:41 Är du nyfiken på Bonum eller Vivum och vilka bostäder som finns nära dig? Då kan du läsa mer på www.riksbyggen.se Tusen tack Riksbyggen! 39:00 Men jag är lite nyfiken dels på att du är hedersdoktor vid universiteten i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo-Bergen. 39:10 Vad innebär det här att vara hedersdoktor? 39:14 Det är en utmärkelse. Ofta tack för insatser. För du vet att jag var mycket engagerad dels i nordisk lagstiftning, alltså det nordiska kommittéet. 39:28 Och sen har jag hjälpt till i alla nordiska länderna utom Island. Så har jag hjälpt till att skriva sakkunniga och tillsättningar av olika tjänster. 39:46 Och varit opponent i doktorsavhandlingar och sånt. Och överhuvudtaget varit med i diskussioner med dem. Och då så... 39:59 Då finns det möjligheten att på något sätt tacka för att den ekonomiska vinsten är inte så stor. Men det är ju roligt. Vad är Hedersdoktor? 40:15 Du är ju också ledamot vid Kungliga Vetenskapsakademin. Men sen när jag läste lite om dig Bertil, då står det att du dels, jag ska läsa rakt av här, kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 2025 för sin utomordentliga livsgärning inom svenskt rättsväsende. 40:36 Ja, det var ju rätt. Alltså... 40:39 Jag tyckte ju som yngre att det där med orden var rätt löjligt. Och det var kungen som delade ut och det var ingen slump. Man kunde automatiskt få någon orden, jag har glömt mig. Men jag sa att vi vill inte ta emot den, eller vi vill avstå från denna orden. Men sen lade de om på tillsättningen ett nämnd så att folk som jag hade väldigt stor respekt för och de kom fram till det där resultatet så att jag skulle fråga det. 41:21 Men du har ju fått medalj från Ers Majestät Konungen också. 41:25 Ja, det fick jag tidigare och den gjorde mig inte särskilt grepen. 41:30 Inte kungen heller. 41:33 Vad är det? Det var att jag hade medverkat för lagstiftning och trodde att jag var flyttig och lätt. 41:40 Men utöver det här så har ju du också ett pris- instiftat efter dig. Bertil Bengtsson-priset- till din ära från 2006 och framåt. 41:53 Jag är Försäkringslivets föreningen- för jag har sysslat på mycket försäkringsrätt- och där finns det alltså- det så kallade Bertil Bengtssons-priset. Hur känns det att du har ett pris- instiftat efter sig? Det är ju roligt. 42:09 Frågar ni hur länge de fortsätter? Det var ju prinsen. 42:14 Men de har gjort det i tredje år. 42:19 Men efter alla de här professortitlarna, din tid i högsta domstolen, du är hedersdoktor, medaljer från kungen, alla böcker och utmärkelser. 42:32 Betyder det något för dig? 42:36 Det är klart att när man funderar på vad man gjort så känner jag att det inte har varit så dumt ändå när det är så mycket aktningsvärda personer vill att ge en pris. 42:53 Men man känner ju de som har delat ut det och som sagt var de aktningsvärda men det är inte någon avgörande skäl för att man... 43:04 Det kommer ganska fort att glömmas vad jag har skrivit i böcker och de domar som har varit med om de kommer att ändras i ny lagstiftning. Det är ingenting för evigheten. 43:20 Nej, ingenting är ju för evigt och inte ens livet i sig. Hur känns det att det som du har skapat och all den här tiden du har lagt ner under ditt liv på ditt arbete att... 43:33 ingenting sedan består? 43:36 Alltså det består ett litet tag men man kan inte räkna med att det består mer bra. Du vet att jag tydligare är en äldre generation men Lite annan inställning. 43:52 Vi som började lagstifta, för jag har ju suttit och lagstiftat sedan 1960-talet. Och vi var väldigt entusiastiska för nu skulle man reformera allt möjligt. Och vi reformerade Skalessons rätten. 44:09 försäkringsrätten och jag satt mig igen och jag var mycket engagerad i miljörätten. Men nu har ju här kan man säga att i varje fall för närvarande så är det inte riktigt detsamma på regeringshåll. Vi hade ambitioner och det stämmer inte riktigt med vad nuvarande regering har. Och Jag har en känsla av att de bestämmande på de olika avdelningarna just som jag säger att det kan man inte ge Bengtsson i uppdrag för det. 44:50 Han kommer inte till ett lämpligt resultat men däremot i mera opolitiska, juridiska frågor. Det kan jag ha fått uppdrag. Jag var engagerad med en del för samernas sak, att samer blir denna sak. Och satt med en expert i en kommitté som regeringen inte gillade vilka resultat vi kom till. Så innan vi slutförde så upplystes det hela. Vi fick inte komma med slutbetänkande. 45:25 Då kan man nog utgå från att Jag kommer aldrig få något uppdrag mer av savensrättens område för att min inställning stämde inte riktigt med vad näringslivet och regeringen tyckte. Men alltså jag har fått hela tiden ganska intressanta frågor som inte har varit politiskt betonade. 45:54 Hur ser ditt liv ut idag då som hundraåring? Vad gör du om dagarna? 46:00 På morgonen så tar jag och jobbar lite grann. Just nu har jag inte så mycket att göra i departementet. Annars så sätter jag och jobbar där. Sen så går ärenden och pratar med Solberg. Sen äter vi middag ihop och tittar på tv tillsammans om det är intresset. 46:26 Och åka till Stockholm som jag gör ett par dagar i veckan så går det ju lite tid på tåget. 46:33 Vad skulle du säga att ge dig mest glädje i ditt liv idag? 46:37 Glädje? 46:38 Ja, det är ju alltså... 46:41 Det var ute i naturen. Det idealiska var när Solberg och jag kunde åka ut tillsammans. Det trevligaste jag kunde tänka mig var att sitta en vacker dag vid en fågelsjö med en kikare och titta på fåglar. 47:04 Det är lycka. Det blir inte så mycket nu för att även om det händer att vi lyckas göra den utflyttelsen som liknar med Fågelsjö. Men det är sådana sakerna till upplevelse som ger bäst grejer. 47:19 Är det någonting som gör dig ledsen just nu? 47:21 Ja, det allmänna både inrikes- och utrikespolitiska situationen är rimsat upphyggande. 47:33 Jag kan ju alltid säga att det ordnade sig under andra världskriget. 47:44 Då kanske man kan säga att när det sig till och med då så kan man hoppas att saker och ting ordnar sig nu. 47:51 Du kan falla tillbaka på pappa Torstens optimism under andra världskriget. 47:55 Ja just det, lite av den optimismen har jag faktiskt inte riktigt detsamma. Lite av min mammas bekymre. 48:07 En blandning. Men jag tänker när man blir hundra år så har ni också hunnit med att förlora människor runt om i era liv. Ja det är så. 48:18 Jag har inte någon klasskamrat i livet som såvitt jag vet sitter en professor uppe i Umeå som jag inte vet hur man lever. Han är väldigt trevlig men jag tappar kontakten. Mina hovrättskompisar som vi hade ju väldigt tre tillsammans i H1 i Göteborg. Men de har gått bort praktiskt sagt allesammans än någon som jag hoppas lever fortfarande. Och mina gamla professorskollegor, alltså ingen... 48:53 kollega till mig vid livet. Man känns ganska ensam och desto större värde är ju att du i varje fall så kallade pratagabla vinner med solvägg men inga kan prata gamla vinner från ungdomen. 49:15 Hur känns det att vara ensam kvar? 49:20 Ja, det är inte särskilt roligt men man vänjer sig ur det också. 49:25 Alltså man får försöka att bli god vän och det går ju bra med vänner yngre men man kan ju inte komma ifrån att de är killar ju en annan generation. 49:38 Din fru Solveig sa en fin sak till mig innan vi började den här inspelningen att man... 49:46 Man saknar ju hellre någonting man har haft än att aldrig ha haft det. 49:51 Det tycker jag var väldigt fint. 49:56 Tänker du själv någonting på döden? 49:59 Jag har, ytterligare som jag är, så har jag sagt Jonas. Mina föräldrar, de var inte särskilt religiösa, men de var... 50:16 Jag hade respekt och jag växte upp utan några som helst religiösa tvång eller någonting sådant och jag hade sympati för åtskyldiga religiösa inslag. Men på reda tag kan man säga att jag är lite för lättsinnig i det jag har sett. 50:45 Det är inget du tänker på så mycket? 50:47 Jag tänker inte på det så mycket. Men jag har haft så himla tur för jag har varit så frisk. Jag har inte ligga på sjukhusen när jag låg i militärtjänsten 1946. Då låg jag tre månader. Det är inte så svårt att hålla på. Jag har jobbat i hundra år och man fann sig frisk. 51:11 Nej, men om du blickar tillbaka på ditt liv, vad tänker du då? Jag tycker att jag har haft himla tur hela tiden. Tur? 51:19 Ja, tur, ja. Är det tur? Jag har haft tur, trevliga föräldrar, trevlig fru och intressant jobb. 51:28 Det är inte många som har sån tur. 51:34 Men tur, kan inte det vara något man förtjänar också? 51:37 Ja, det kan diskuteras som en förtjänare. Jag har varit flittig i varje fall. 51:46 Ja, det får man ju minst sagt säga. 51:50 Är det någonting du ångrar då? Det kan man nog inte säga. 51:56 Det har jag inte alltid varit så sympatisk. 51:59 Jag har inte varit så besvärlig att ha att göra, men däremot så har jag varit lite passiv. Till exempel äldre släktingar har jag inte varit särskilt omtänksam mot. 52:13 Men i allmänhet så har jag varit god vän med folk. 52:18 Om du fick ändra någonting och leva om ditt liv, vad hade du gjort för förändringar då? 52:23 Det var inte något särskilt väsentligt utom min allmänna inställning. 52:33 Alltså när jag har mycket att göra så har jag koncentrerat mig på det. Jag kanske borde ha funderat på att vara mer hjälpsam. Å andra sidan så har jag inte... 52:56 Hade vi aktuellt så borde jag hjälpt dem. Men det är inte så jag håller på att grubbla över hur jag ska hjälpa dem. Tidigt har jag alltså koncentrerat väldigt mycket på jobbet. 53:15 Har all den tid du lagt ner på din karriär, var det värt det? 53:20 Det är klart att för mig har det varit en stimulerande sysselsättning. Men sen kan man ju diskutera hur stor värde det är. 53:33 Jag har skrivit dumma lagbestämmelser, jag har skrivit död. Det är en eller annan dumdom också. 53:40 Och i varje fall har jag slarvat mycket. Jag har alltid haft lite för bråttom för då blir det en massa lödliga småfel ofta jag har gjort. 53:54 Så att man ska egentligen när man har skrivit en bok så ska man gå tillbaka och kontrollera varje siffra, varje not. Och det här jag tyckte var långt tråkigt och då blir det en massa irriterande sång. 54:10 Det kan ändå vara en lärdom att ha inte förbråttom i livet. 54:15 Vi ska avsluta med att du ska få ge ett livsråd. 54:21 Det där tycker jag är sällan för att de flesta som föreställer mig som de har berättat att de har åkat ut för kriser och haft massa bekymmer. Men de har hållit ut och de har klarat av det. Och sånt är värdefullt för folk att höra. Men det är inte lika roligt för folk att höra. Här sitter en som bara har haft trevligt. 54:53 Och vad ska man säga? Det är klart, växer man upp med trevliga föräldrar och har ett trevligt jobb så är det klart att det är roligt för honom, men vad ger det mig? 55:07 För lärdomar kan man inte... Finns det någon lärdom från livet när du blickar tillbaka? 55:14 Ja, det ska väl vara det att... 55:18 Att man trots allt kanske ska hoppas att allting ordnar sig. 55:25 Alltså då är vi tillbaka till optimismen. Det kan man ju aldrig skada och inte skärpa det. 55:35 Ett gemensamt livsråd från pappa Torsten och Bertil kan man säga. 55:39 Ja, det kan man säga. 55:42 Min äldsta son har lite grann av denna optimismen också. 55:51 Vi är lite släkt. 55:54 Tusen tack till dig Bertil för att jag fick komma hit idag och träffa dig. 55:58 Det var så trevligt att träffa dig idag. 56:02 Jag blev skakad när jag hörde att ett så stort gäng skulle gå till mig. 56:08 Det var väldigt roligt att vi tog upp och diskuterade med Solberg för att... 56:17 Hon sa mycket som jag tycker var lämpligt för folk att höra. 56:22 Det kan vi säga att vi även i våra sociala kanaler Facebook och Instagram visar lite klipp tillsammans med Bertil och hans fru Solveig som är 102 år. 56:33 Med det sagt så säger jag tusen tack till dig Bertil. Och sen får vi säga i mikrofonen båda två. Tack till alla som har lyssnat på ditt avsnitt. Det var trevligt att träffas nu. 56:45 Tack och bort. Jag antar att vi redigerade detta på lagom vis. Att de värsta dumheterna... 57:02 Vet du en person som är över 80 år som skulle vara en fin gäst i den här podden? Maila mig då på hellosnablajonasulback.com Vi planerar redan nu nästa säsong. 57:13 Och glöm inte att följa oss på Facebook och Instagram där vi lägger upp en massa härliga videoklipp från våra samtal. Återigen, tusen tack för att du lyssnar på den här podden. Ha det bra, hej då! 57:29 Det här var en produktion från Podd Agency.